Studiebesökens koppling till läroplanen

Nedan listas delar från mål och centralt innehåll för de olika studiebesöken, uppdelat på årskurs.

Pumphuset

Övergripande: Varje studiebesök inkluderar en kort introduktion kring Pumphusets historiska syfte som byggnad, följt av övningar och interaktion med den fasta utställningen.

Förskolan

Ett besök på Pumphuset berör följande delar av läroplanen (Lpfö18):

Mål

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:

  • Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande
  • Förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,
  • Förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till etiska dilemman och livs­frågor i vardagen,
  • Respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna, och
  • Ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.
  • Nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
  • Förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,
  • Fantasi och föreställningsförmåga,
  • Motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,
  • Förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
  • Förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
  • Ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
  • Förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
  • Förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling,
  • Förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
  • Förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik,
  • Förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen, och
  • Intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,
  • Förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan

Grundskolan

Följande mål från läroplanen (Lgr 22) berörs under besök hos oss:

Skolans mål är att varje elev:

  • Visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola:

  • Kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv.
  • Har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling.
  • Har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.

Förskoleklassen

Under besöket ges eleverna förutsättningar att utveckla följande förmåga från läroplanen för grundskolan (Lgr 22):

  • Utforska och beskriva företeelser och samband i natur, teknik och samhälle.

Besöket tar upp följande delar från det centrala innehållet från läroplanen för grundskolan (Lgr 22):

  • Samtala, lyssna, ställa frågor och framföra egna tankar, åsikter och argument om olika områden som är bekanta för eleverna, till exempel etiska frågor och vardagliga händelser (Vårt Vatten och Avfall, Vattendroppens resa, Skrutt och Skräp på äventyr).
  • Olika sätt att utforska företeelser och samband i natur, teknik och samhälle, till exempel genom observationer, mätningar och samtal om iakttagelser. Hur elevnära företeelser och samband kan beskrivas, till exempel med ord och bilder eller enkla tabeller och diagram (Vårt Vatten och Avfall, Vattendroppens resa, Skrutt och Skräp på äventyr).
  • Naturen och människors levnadsvillkor på hemorten och andra platser under olika tider, utifrån elevernas erfarenheter och intressen (Vårt Vatten och Avfall, Skrutt och Skräp på äventyr, Vattendroppens resa).
  • Kemiska och fysikaliska fenomen som är bekanta för eleverna, till exempel övergång från is till vatten (Vattendroppens resa).
  • Hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling (Vårt Vatten och Avfall, Vattendroppens resa, Skrutt och Skräp på äventyr).

Fritidshemmet

Under besöket ges eleverna förutsättningar att utveckla följande förmåga från läroplanen för grundskolan (Lgr 22):

  • Utforska och beskriva företeelser och samband i natur, teknik och samhälle (Vårt Vatten och Avfall, Vattendroppens resa, Skrutt och Skräp på äventyr, Varje droppe räknas, Ditt avfall är inget skräp, Vad har fastnat i turbinen, Det osynliga avfallet, vårt viktiga vatten – nu och då, Dagvattenvandring).

Besöket tar upp följande delar från det centrala innehållet från läroplanen för grundskolan (Lgr 22):

  • Olika sätt att utforska företeelser och samband i natur, teknik och samhälle, till exempel genom samtal, studiebesök och digitala medier. Hur företeelser och samband kan beskrivas, till exempel med ord och bilder (Vårt Vatten och Avfall, Vattendroppens resa, Skrutt och Skräp på äventyr, Varje droppe räknas, Ditt avfall är inget skräp, Vad har fastnat i turbinen, Det osynliga avfallet, vårt viktiga vatten – nu och då, Dagvattenvandring).
  • Hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling (Vårt Vatten och Avfall, Vattendroppens resa, Skrutt och Skräp på äventyr, Varje droppe räknas, Ditt avfall är inget skräp, Vad har fastnat i turbinen, Det osynliga avfallet, vårt viktiga vatten – nu och då, Dagvattenvandring).

Årskurs 1–3

Besöket tar upp följande delar ur det centrala innehållet:

De naturorienterande ämnena

  • Hur materialen kan återvinnas (Ditt avfall är inget skräp, Vårt vatten och avfall, Skrutt och skräp på äventyr, Vad har fastnat i turbinen, Det osynliga avfallet).
  • Några blandningar och hur de kan delas upp i sina olika beståndsdelar, till exempel genom avdunstning och filtrering (Varje droppe räknas, Dagvattenvandring).
  • Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem (Varje droppe räknas, Vårt vatten och avfall, Vattendroppens resa, Skrutt och skräp på äventyr, Dagvattenvandring).
  • Vattnets olika former: fast, flytande och gas (Varje droppe räknas, Vattendroppens resa, Vårt vatten och avfall).
  • Några berättelser om hur naturvetenskaplig kunskap vuxit fram (Vårt viktiga vatten - nu och då, Dagvattenvandring).
  • Enkla experiment (Varje droppe räknas, Vårt viktiga vatten - nu och då, Vattendroppens resa, Dagvattenvandring).

Teknik

  • Några föremål och något tekniskt system i elevernas vardag, hur de är anpassade efter människans behov samt hur de har förändrats över tid (Vårt vatten och avfall, Vattendroppens resa, Varje droppe räknas, Ditt avfall är inget skräp, Vårt viktiga vatten - nu och då, Dagvattenvandring).
  • Material för konstruktionsarbete. Materialens egenskaper och hur materialen benämns och kan sammanfogas (Ditt avfall är inget skräp, Vårt vatten och avfall, Vad har fastnat i turbinen, Dagvattenvandring).

De samhällsorienterande ämnena

  • Hemortens historia och vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om livet där under olika tider (Vårt Vatten och Avfall, Vattendroppens resa, Skrutt och Skräp på äventyr, Varje droppe räknas, Ditt avfall är inget skräp, Vad har fastnat i turbinen, Det osynliga avfallet, vårt viktiga vatten – nu och då, Dagvattenvandring).
  • Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om energi och livsmedel (Ditt avfall är inget skräp, Varje droppe räknas, Skrutt och skräp på äventyr, Vattendroppens resa, Vårt viktiga vatten – nu och då, Vad har fastnat i turbinen, Det osynliga avfallet, Dagvattenvandring).
  • Rumsliga förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel vatten (Varje droppe räknas, Skrutt och skräp på äventyr, Vattendroppens resa, Vårt viktiga vatten – nu och då, Ditt avfall är inget skräp, Det osynliga avfallet, Dagvattenvandring).
  • Centrala samhällsfunktioner, till exempel sjukvård, räddningstjänst och skola (Ditt avfall är inget skräp, Varje droppe räknas, Skrutt och skräp på äventyr, Vattendroppens resa, Vårt viktiga vatten – nu och då, Vad har fastnat i turbinen, Det osynliga avfallet, Dagvattenvandring).
  • Yrken och verksamheter i närområdet (Ditt avfall är inget skräp, Varje droppe räknas, Skrutt och skräp på äventyr, Vattendroppens resa, Vårt viktiga vatten – nu och då, Vad har fastnat i turbinen, Det osynliga avfallet, Dagvattenvandring).
  • Några utmärkande drag i närområdets natur- och kulturlandskap. Spår av den senaste istiden (Ditt avfall är inget skräp, Varje droppe räknas, Vattendroppens resa, Vårt viktiga vatten – nu och då, Vad har fastnat i turbinen, Det osynliga avfallet, Dagvattenvandring).

Hem- och konsumentkunskap

  • Återvinning i hemmet och i närområdet och hur den fungerar

(Skrutt och skräp på äventyr, Vårt vatten och avfall, Ditt avfall är inget skräp, Det osynliga avfallet).

  • Några olika certifieringar och märkningar av varor samt deras betydelse (Varje droppe räknas).

Årskurs 4–6

Besöket tar upp följande delar ur det centrala innehållet:

Biologi

  • Människans beroende av och påverkan på naturen med koppling till naturbruk, hållbar utveckling och ekosystemtjänster. Naturen som resurs och vårt ansvar när vi nyttjar den (Varje droppe räknas, Ditt avfall är inget skräp, Det osynliga avfallet, Vad har fastnat i turbinen, Dagvattenvandring).
  • Experiment (Varje droppe räknas, Vårt viktiga vatten - nu och då).
  • Några upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen (Varje droppe räknas, Vårt viktiga vatten - nu och då, Vårt Avfall är inget skräp, Dagvattenvandring).
  • Vattnets egenskaper och kretslopp (Varje droppe räknas, Vårt viktiga vatten – nu och då, Dagvattenvandring).
  • Några upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen (Varje droppe räknas, Dagvattenvandring).

Fysik

  • Experiment (Varje droppe räknas, Vårt viktiga vatten - nu och då, Dagvattenvandring).
  • Några upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen (Vårt viktiga vatten - nu och då, Dagvattenvandring).

Teknik

  • Några tekniska system och hur de påverkar människa och miljö, till exempel vatten- och avloppssystem och system för återvinning. Hur systemen har förändrats över tid och några orsaker till detta (Varje droppe räknas, Ditt avfall är inget skräp, Vårt viktiga vatten - nu och då, Det osynliga avfallet, Vad har fastnat i turbinen, Dagvattenvandring).

Geografi

  • Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och mine­raler. Var på jorden olika naturresurser finns och hur människors använd­ning av resurserna påverkar landskapet och människans livsmiljöer (Ditt avfall är inget skräp, Varje droppe räknas, Det osynliga avfallet, Dagvattenvandring).
  • Hur val och prioriteringar på individ- och samhällsnivå kan påverka miljön och främja hållbar utveckling (Varje droppe räknas, Ditt avfall är inget skräp, Vårt viktiga vatten – nu och då, Det osynliga avfallet, Vad har fastnat i turbinen, Dagvattenvandring).
  • Några grundläggande orsaker till och konsekvenser av fattigdom och ohälsa, till exempel bristande tillgång till utbildning, hälsovård och vatten. Arbete för att förbättra människors levnadsvillkor, till exempel genom Förenta nationerna (FN) (Varje droppe räknas, Vårt viktiga vatten – nu och då, Det osynliga avfallet).

Hem- och konsumentkunskap

  • Återvinning i hemmet och i närområdet och hur den fungerar (Ditt avfall är inget skräp, Vad har fastnat i turbinen).
  • Några olika certifieringar och märkningar varor samt deras betydelse (Varje droppe räknas).

Årskurs 7–9

Biologi

  • Människans påverkan på naturen lokalt och globalt samt hur man på individ- och samhällsnivå kan främja hållbar utveckling. Betydelsen av biologisk mångfald och ekosystemtjänster (Varje droppe räknas, Ditt avfall är inget skräp, Vårt viktiga vatten – nu och då, Det osynliga avfallet, Leva hållbart, Dagvattenvandring).
  • Experiment (Varje droppe räknas, Vårt viktiga vatten - nu och då).
  • De biologiska förklaringsmodellernas historiska framväxt, användbarhet och föränderlighet (Vårt viktiga vatten - nu och då, Dagvattenvandring).
  • Lokala och globala ekosystem. Sambanden mellan populationer och tillgängliga resurser. Fotosyntes, cellandning, materiens kretslopp och energins flöden (Ditt avfall är inget skräp, Varje droppe räknas, Vårt viktiga vatten – nu och då, Det osynliga avfallet, Leva hållbart, Dagvattenvandring).

Kemi

  • Separations- och analysmetoder, till exempel filtrering (Varje droppe räknas, Dagvattenvandring).
  • Några kemiska processer i vatten samt deras koppling till frågor om miljö och hälsa, till exempel vattenrening (Varje droppe räknas, Dagvattenvandring).
  • Experiment (Varje droppe räknas, Vårt viktiga vatten - nu och då).
  • De kemiska förklaringsmodellernas historiska framväxt, användbarhet och föränderlighet (Vårt viktiga vatten - nu och då, Dagvattenvandring).

Fysik

  • Experiment (Varje droppe räknas, Vårt viktiga vatten - nu och då, Dagvattenvandring).
  • De fysikaliska förklarings­modellernas historiska framväxt, användbarhet och föränderlighet (Vårt viktiga vatten - nu och då, Dagvattenvandring).

Teknik

  • Hur komponenter och delsystem benämns och samverkar inom tek­niska system, (Varje droppe räknas, Ditt avfall är inget skräp, Vårt viktiga vatten - nu och då, Det osynliga avfallet, Leva hållbart, Dagvattenvandring).

Geografi

  • Människors tillgång till och användning av förnybara och icke-förnybara naturresurser och hur det påverkar människans livsmiljöer. Intressekonflikter kring naturresurser (Ditt avfall är inget skräp, Varje droppe räknas, Det osynliga avfallet, Leva hållbart).
  • Lokalt, regionalt och globalt arbete för att främja hållbar utveckling (Varje droppe räknas, Ditt avfall är inget skräp, Vårt viktiga vatten – nu och då, Det osynliga avfallet, Leva hållbart, Dagvattenvandring).
  • Rumslig utbredning av sårbara platser på jorden, till exempel områden som riskerar att återkommande drabbas av översvämningar, torka eller jordbävningar. Hur samhällsplanering och människans verksamheter påverkar sårbarhet och hur risker kan förebyggas (Varje droppe räknas, Det osynliga avfallet, Leva hållbart, Dagvattenvandring).
  • Globala produktions- och konsumtionsmönster samt flöden av varor och tjänster (Varje droppe räknas, Ditt avfall är inget skräp, Det osynliga avfallet, Leva hållbart).
  • Vad klimat är och faktorer som påverkar klimatet. Människans påverkan på klimatet och konsekvenser av klimatförändringar för människa, samhälle och natur i olika delar av världen (Varje droppe räknas, Ditt avfall är inget skräp, Det osynliga avfallet, Leva hållbart, Dagvattenvandring).

Hem- och konsumentkunskap

  • Resurshushållning. Ställningstaganden vid val och användning av livsmedel och andra varor. Hur produktion, transport och återvinning av livsmedel och andra varor påverkar människors hälsa, ekonomi och miljö (Varje droppe räknas, Ditt avfall är inget skräp, Vårt viktiga vatten – nu och då, Det osynliga avfallet, Leva hållbart, Dagvattenvandring).

 

Avloppsreningsverket Kungsängsverket

Övergripande: Varje studiebesök inkluderar vilka steg som används för att rena vattnet, hur vi som invånare påverkar systemet samt en rundvandring på anläggningen. Kunskapsnivån och pedagogiken är alltid anpassad efter ålder.

Förskolan

Ett besök på Kungsängsverket berör följande delar av läroplanen (Lpfö18):

Mål

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla

  • Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande
  • Förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra
  • Förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till etiska dilemman och livs­frågor i vardagen,
  • respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna, och
  • Ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.
  • Nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
  • Förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,
  • Fantasi och föreställningsförmåga,
  • Motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,
  • Förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
  • Ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
  • Förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
  • Förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling,
  • Förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
  • Förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik,
  • Förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen, och
  • Intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,
  • Förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan,

Grundskolan

Följande mål från läroplanen (Lgr 22) berörs under besök hos oss:

Skolans mål är att varje elev:

  • Visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola:

  • Kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv.
  • Har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling.
  • Har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.

Förskoleklassen

Under besöket ges eleverna förutsättningar att utveckla följande förmåga från läroplanen för grundskolan (Lgr 22):

  • Utforska och beskriva företeelser och samband i natur, teknik och samhälle.

Besöket tar upp följande delar från det centrala innehållet från läroplanen för grundskolan (Lgr 22):

  • Samtala, lyssna, ställa frågor och framföra egna tankar, åsikter och argument om olika områden som är bekanta för eleverna, till exempel etiska frågor och vardagliga händelser
  • Olika sätt att utforska företeelser och samband i natur, teknik och samhälle, till exempel genom observationer, mätningar och samtal om iakttagelser.
  • Naturen och människors levnadsvillkor på hemorten och andra platser under olika tider, utifrån elevernas erfarenheter och intressen.
  • Kemiska och fysikaliska fenomen som är bekanta för eleverna, till exempel övergång från is till vatten.
  • Hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling.

Fritidshemmet

Under besöket ges eleverna förutsättningar att utveckla följande förmåga från läroplanen för grundskolan (Lgr 22):

  • Utforska och beskriva företeelser och samband i natur, teknik och samhälle.

Besöket tar upp följande delar från det centrala innehållet från läroplanen för grundskolan (Lgr 22):

  • Olika sätt att utforska företeelser och samband i natur, teknik och samhälle, till exempel genom samtal, studiebesök och digitala medier. Hur företeelser och samband kan beskrivas, till exempel med ord och bilder.
  • Hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling.

Årskurs 1–3

Besöket tar upp följande delar ur det centrala innehållet:

De naturorienterande ämnena

  • Några blandningar och hur de kan delas upp i sina olika beståndsdelar, till exempel genom avdunstning och filtrering.
  • Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem.
  • Vattnets olika former: fast, flytande och gas.

Teknik

  • Några föremål och något tekniskt system i elevernas vardag, hur de är anpassade efter människans behov samt hur de har förändrats över tid.

De samhällsorienterande ämnena

  • Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om energi och livsmedel.
  • Rumsliga förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel vatten.
  • Centrala samhällsfunktioner, till exempel sjukvård, räddningstjänst och skola.
  • Yrken och verksamheter i närområdet.

Hem- och konsumentkunskap

  • Några olika certifieringar och märkningar av varor samt deras betydelse.

Årskurs 4–6

Besöket tar upp följande delar ur det centrala innehållet:

Biologi

  • Människans beroende av och påverkan på naturen med koppling till naturbruk, hållbar utveckling och ekosystemtjänster. Naturen som resurs och vårt ansvar när vi nyttjar den.

Kemi

  • Vattnets egenskaper och kretslopp.

Teknik

  • Några tekniska system och hur de påverkar människa och miljö, till exempel vatten- och avloppssystem.

Geografi

  • Jordens naturresurser, till exempel vatten. Var på jorden olika naturresurser finns och hur människors använd­ning av resurserna påverkar landskapet och människans livsmiljöer.
  • Hur val och prioriteringar på individ- och samhällsnivå kan påverka miljön och främja hållbar utveckling.

Hem- och konsumentkunskap

  • Några olika certifieringar och märkningar av varor samt deras betydelse.

Årskurs 7–9

Besöket tar upp följande delar ur det centrala innehållet:

Biologi

  • Människans påverkan på naturen lokalt och globalt samt hur man på individ- och samhällsnivå kan främja hållbar utveckling. Betydelsen av biologisk mångfald och ekosystemtjänster.

Kemi

  • Några kemiska processer i vatten samt deras koppling till frågor om miljö till exempel vattenrening.

Teknik

  • Hur komponenter och delsystem benämns och samverkar inom tek­niska system, till exempel informations- och kommunikationsteknik och transportsystem.

Geografi

  • Människors tillgång till och användning av förnybara och icke-förnybara naturresurser och hur det påverkar människans livsmiljöer.
  • Lokalt, regionalt och globalt arbete för att främja hållbar utveckling.

Hem- och konsumentkunskap

  • Resurshushållning. Ställningstaganden vid val och användning av livsmedel och andra varor. Hur produktion, transport och återvinning av livsmedel och andra varor påverkar människors hälsa, ekonomi och miljö.

 

Återvinningscentralerna

Övergripande: Varje studiebesök inkluderar en rundvandring samt en övning anpassad efter gruppens ålder. Vi går igenom syftet med anläggningen och nyttan med återvinning.

Förskolan

Ett besök på Återvinningscentralerna berör följande delar av läroplanen (Lpfö18):

Mål

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla

  • Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande
  • förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,
  • Förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till etiska dilemman och livs­frågor i vardagen,
  • Respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna, och
  • Ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.
  • Nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
  • Förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,
  • Fantasi och föreställningsförmåga,
  • Motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,
  • Förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
  • Ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
  • Förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
  • Förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling,
  • Förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
  • Förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik,
  • Förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen, och
  • Intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,
  • Förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan,

Grundskolan

Följande mål från läroplanen (Lgr 22) berörs under besök hos oss:

Skolans mål är att varje elev:

  • Visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola:

  • Kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv.
  • Har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling.
  • Har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.

Förskoleklass

Under besöket ges eleverna förutsättningar att utveckla följande förmåga från läroplanen för grundskolan (Lgr 22):

  • Utforska och beskriva företeelser och samband i natur, teknik och samhälle.

Besöket tar upp följande delar från det centrala innehållet från läroplanen för grundskolan (Lgr 22):

  • Samtala, lyssna, ställa frågor och framföra egna tankar, åsikter och argument om olika områden som är bekanta för eleverna.
  • Olika sätt att utforska företeelser och samband i natur, teknik och samhälle, till exempel genom observationer, mätningar och samtal om iakttagelser.
  • Kemiska och fysikaliska fenomen som är bekanta för eleverna, till exempel övergång från is till vatten.
  • Hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling.

Fritidshemmet

Under besöket ges eleverna förutsättningar att utveckla följande förmåga från läroplanen för grundskolan (Lgr 22):

  • Utforska och beskriva företeelser och samband i natur, teknik och samhälle.

Besöket tar upp följande delar från det centrala innehållet från läroplanen för grundskolan (Lgr 22):

  • Olika sätt att utforska företeelser och samband i natur, teknik och samhälle, till exempel genom samtal, studiebesök och digitala medier. Hur företeelser och samband kan beskrivas, till exempel med ord och bilder.
  • Hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling.

Årskurs 1–3

Besöket tar upp följande delar ur det centrala innehållet:

De naturorienterande ämnena

  • Hur material kan sorteras efter några egenskaper, till exempel utseende, om de är magnetiska och om de flyter eller sjunker i vatten. Hur materialen kan återvinnas.

Teknik

  • Några föremål och något tekniskt system i elevernas vardag, hur de är anpassade efter människans behov samt hur de har förändrats över tid.
  • Material för konstruktionsarbete. Materialens egenskaper och hur materialen benämns och kan sammanfogas.

De samhällsorienterande ämnena

  • Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om energi och livsmedel.
  • Rumsliga förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat.
  • Centrala samhällsfunktioner, till exempel sjukvård, räddningstjänst och skola.
  • Yrken och verksamheter i närområdet.

Hem- och konsumentkunskap

  • Resurshushållning av livsmedel och andra förbrukningsvaror i hemmet. Återvinning i hemmet och i närområdet och hur den fungerar.

Årskurs 4–6

Besöket tar upp följande delar ur det centrala innehållet:

Biologi

  • Människans beroende av och påverkan på naturen med koppling till naturbruk, hållbar utveckling och ekosystemtjänster. Naturen som resurs och vårt ansvar när vi nyttjar den.

Kemi

  • Råvarors förädling till produkter, till exempel metaller, papper och plast. Hur produkterna kan återanvändas eller återvinnas.
  • Fossila och förnybara bränslen och deras påverkan på klimatet.

Teknik

  • Några tekniska system och hur de påverkar människa och miljö, till exempel vatten- och avloppssystem och system för återvinning. Hur systemen har förändrats över tid och några orsaker till detta.

Geografi

  • Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och mine­raler. Var på jorden olika naturresurser finns och hur människors använd­ning av resurserna påverkar landskapet och människans livsmiljöer.
  • Hur val och prioriteringar på individ- och samhällsnivå kan påverka miljön och främja hållbar utveckling.

Hem- och konsumentkunskap

  • Resurshushållning av livsmedel och andra förbrukningsvaror i hemmet. Återvinning i hemmet och i närområdet och hur den fungerar.

Årskurs 7–9

Besöket tar upp följande delar ur det centrala innehållet:

Biologi

  • Lokala och globala ekosystem. Materiens kretslopp och energins flöden.
  • Människans påverkan på naturen lokalt och globalt samt hur man på individ- och samhällsnivå kan främja hållbar utveckling.

Kemi

  • Några produkters livscykler och påverkan på miljön.

Teknik

  • Bearbetning av råvara till färdig produkt och hantering av avfall i någon industriell process, till exempel vid tillverkning av livsmedel och förpackningar.
  • Hur komponenter och delsystem benämns och samverkar inom tek­niska system, till exempel informations- och kommunikationsteknik och transportsystem.

Geografi

  • Människors tillgång till och användning av förnybara och icke-förnybara naturresurser och hur det påverkar människans livsmiljöer. Intressekonflikter kring naturresurser.
  • Globala produktions- och konsumtionsmönster samt flöden av varor och tjänster.
  • Lokalt, regionalt och globalt arbete för att främja hållbar utveckling.

Hem- och konsumentkunskap

  • Resurshushållning. Ställningstaganden vid val och användning av livsmedel och andra varor. Hur produktion, transport och återvinning av livsmedel och andra varor påverkar människors hälsa, ekonomi och miljö.

 

Biogasanläggningen Kungsängens gård

Övergripande: Varje studiebesök inkluderar en genomgång kring biogas/biogödsel och dess användning lokalt, miljönyttan, stegen i processen och en rundvandring på anläggningen.

Grundskolan

Följande mål från läroplanen (Lgr 22) berörs under besök hos oss:

Skolans mål är att varje elev:

  • Visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola:

  • Kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv.
  • Har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling.
  • Har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.

Årskurs 7–9

Besöket tar upp följande delar ur det centrala innehållet:

Biologi

  • Lokala och globala ekosystem. Materiens kretslopp och energins flöden.
  • Människans påverkan på naturen lokalt och globalt samt hur man på individ- och samhällsnivå kan främja hållbar utveckling. Betydelsen av biologisk mångfald och ekosystemtjänster.

Kemi

  • Grundämnen, molekyl- och jonföreningar samt hur ämnen omvandlas genom kemiska reaktioner.
  • Några kemiska processer i mark, luft och vatten samt deras koppling till frågor om miljö och hälsa, till exempel växthuseffekten, vattenrening och spridning av miljögifter.

Fysik

  • Energins flöde och oförstörbarhet samt olika energislags kvalitet. Olika typer av energikällor samt deras för- och nackdelar för samhället och miljön (s. 163).

Teknik

  • Hur komponenter och delsystem benämns och samverkar inom tek­niska system, till exempel informations- och kommunikationsteknik och transportsystem.
  • Bearbetning av råvara till färdig produkt och hantering av avfall i någon industriell process, till exempel vid tillverkning av livsmedel och förpackningar.

Geografi

  • Globala produktions- och konsumtionsmönster samt flöden av varor och tjänster.
  • Människors tillgång till och användning av förnybara och icke-förnybara naturresurser och hur det påverkar människans livsmiljöer. Intressekonflikter kring naturresurser.
  • Lokalt, regionalt och globalt arbete för att främja hållbar utveckling.

Hem- och konsumentkunskap

  • Resurshushållning. Ställningstaganden vid val och användning av livsmedel och andra varor. Hur produktion, transport och återvinning av livsmedel och andra varor påverkar människors hälsa, ekonomi och miljö.

 

Avfallsanläggningen Hovgården

Övergripande: Varje studiebesök inkluderar en förklaring av anläggningens syfte, en rundvandring samt en övning kring avfallstrappan.

Grundskolan

Följande mål från läroplanen (Lgr 22) berörs under besök hos oss:

Skolans mål är att varje elev:

  • Visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola:

  • Kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv.
  • Har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling.
  • Har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.

Årskurs 7–9

Besöket tar upp följande delar ur det centrala innehållet:

Biologi

  • Lokala och globala ekosystem. Materiens kretslopp och energins flöden.
  • Människans påverkan på naturen lokalt och globalt samt hur man på individ- och samhällsnivå kan främja hållbar utveckling. Betydelsen av biologisk mångfald och ekosystemtjänster.

Kemi

  • Några kemiska processer i mark, luft och vatten samt deras koppling till frågor om miljö och hälsa, till exempel växthuseffekten, vattenrening och spridning av miljögifter.
  • Några produkters livscykler och påverkan på miljön.

Teknik

  • Bearbetning av råvara till färdig produkt och hantering av avfall i någon industriell process, till exempel vid tillverkning av livsmedel och förpackningar.
  • Hur komponenter och delsystem benämns och samverkar inom tek­niska system, till exempel informations- och kommunikationsteknik och transportsystem.

Geografi

  • Människors tillgång till och användning av förnybara och icke-förnybara naturresurser och hur det påverkar människans livsmiljöer.
  • Globala produktions- och konsumtionsmönster samt flöden av varor och tjänster.
  • Lokalt, regionalt och globalt arbete för att främja hållbar utveckling.

Hem- och konsumentskap

  • Resurshushållning. Ställningstaganden vid val och användning av livsmedel och andra varor. Hur produktion, transport och återvinning av livsmedel och andra varor påverkar människors hälsa, ekonomi och miljö.
Hjälpte innehållet på sidan dig? (Om du svarar nej - fyll gärna i varför.)

EPI debug

Created:
2022-08-17T10:01:01
Last modified:
2023-03-01T09:29:33
Published:
2022-08-17T11:32:14
Last published:
2023-03-01T09:29:33
Template
Sida


EPI.PageType
StandardPage

EPI.PageURLSegment
studiebesokens-koppling-till-laroplanen

EPI.Id
001fd87c49fd4f51b9b83b294cd9533c