- Startsida
- Om oss
- Våra anläggningar
- Pumphuset
- Pumphusets digitala guide
Pumphusets digitala guide
Välkommen till Pumphusets digitala guide. På den här sidan finns de texter som du når när du skannar QR-koderna i utställningen. Men sidan kan självklart också läsas som den är!
Här kan du lyssna på texterna. De spelas upp i nummerordning.
Pumphusets digitala guide SV Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
1. Samlingsbrunnen
Uppsala Vatten välkomnar dig till Pumphuset! Du befinner dig nu i Uppsalas första vattenverk, som idag även inhyser vår välbesökta utställning om hållbarhet och historia. Titta dig omkring, ser du glasgolvet! Du står just nu vid samlingsbrunnen, där hela processen för vattenproduktionen började.
I tidiga år var Fyrisån den främsta källan till vatten för många Uppsalabor. Ytvatten, som åar och sjöar, blir lättare utsatta för föroreningar och är därför oftast inte rent nog att dricka utan behandling. Att dricka från Fyrisån på 1800-talet resulterade i att Uppsala, likt många andra stora svenska städer, fick utbrott av sjukdomen kolera. Det år när sjukdomen härjade som värst insjuknade mer än 10 procent av Uppsalas befolkning och många dog.
När Pumphuset byggdes 1875 gav det inte bara fler personer tillgång till rent dricksvatten, utan även möjlighet till att snabbare pumpa ut stora mängder vatten i staden vid brand. Dricksvattnet som pumpades genom Pumphuset var helt obehandlat men ändå mycket renare än Fyrisån. Hur kan det vara så? Svaret är för att det är grundvatten!
Då, som nu, dricker vi i Uppsala grundvatten, något du kan lära dig mer om vid stationen ”Vattnets väg”.) Från olika brunnar togs vattnet upp som sedan kom in till Pumphuset med självfall till samlingsbrunnen där du nu står. Grundvattennivån i åsen var då 1,5 meter högre än vad den är idag.
Gå ut på glasgolvet! Under dig har du nu stora gröna rör som förde vattnet in i samlingsbrunnen, vars stora gröna lock du ser i mitten. Brunnen är åtta meter djup. Tråden som går ner i den är en del av det mätinstrument som hjälpte personalen att hålla koll på vattennivån i samlingsbrunnen. En flottör fanns i brunnen och var kopplad till den mätsticka som du ser på ytterväggen – en så kallad pegel. Alltså inte en spegel, utan pegel. Vid låga vattennivåer ringde en varningsklocka kopplad till pegeln som gav personalen en chans att justera vattenflödet och förhindra att luft kom in i rören och förstörde trycket.
2. Det halva jordklotet
Hur hållbart lever vi egentligen? Titta på jordklotet i taket, idag använder vi i snitt ett halvt jordklot för mycket! Vi lever alltså på mer resurser årligen än vad jorden hinner producera! Ser vi till Sverige lever vi ännu mer resurskrävande än så, för om alla levde som vi skulle vi behöva 4,5 jordklot för att överleva!
Nedanför det halva jordklotet finns en svart träpanel på väggen. Snurra årshjulet du ser till vänster! Plötsligt tar det stopp, och vi har vi nått den dag då årets resurser tagit slut. Alltså inte helt slut, utan stoppet representerar den dag som vi egentligen skulle behöva sluta använda jordens resurser ifall vi skulle leva helt hållbart. Dagen kallas ”Earth overshoot day”. För varje år kommer dagen tidigare på året eftersom vi hela tiden norpar lite mer resurser än vad vi bör göra. Resten av året lever vi över jordens tillgångar, vi lever på framtida generationers resurser. Snacka om orättvist! Det är som om du får all din lön i januari, gör slut på allt redan i augusti och resten av året lever du på förskottsbetalningar från kommande års lön. Inte så hållbart eller hur?
Hur lever du? Hur stort ekologiskt avtryck gör du med maten du köper, kläderna du bär eller med resan du gjorde hit? Alla har vi en påverkan på vår jord, men det är upp till var och en att påverka hur stort avtrycket blir.
Tycker du att det känns svårt? Det är lättare än man kan tro att leva mer hållbart. Utställningen här i Pumphuset är full av tips och tricks! Prova vår pratande toalett, spela spelet Avfallstrappan eller lär dig mer om allt vårt vatten – desto mer kunskap du äger ju mer förstår du och kan göra bättre. Diskutera gärna detta vidare med någon av våra guider på plats, om du vill.
Några tips redan nu!
- Köp inte skräp, köp saker som håller länge!
- ”Mina grejer är dina grejer”: byt/dela kläder, spel och leksaker med varandra!
- Välj en mobil som går att reparera och är tillverkad på ett schysst sätt.
- Kräv billigare bussar, bättre gång- och cykelbanor och skippa bilresor kortare än 5 kilometer! Om hälften av de bilresorna gjordes på cykel skulle vi spara 6500 fulla tankbilar, varje år (i Sverige)!
- Köp saker som redan använts! Second hand är ett ypperligt sätt att vara snäll mot jorden och plånboken.
- Hur är det med din vattenanvändning, till exempel hur länge duschar du? Anta utmaningen och halvera din duschtid! Spar du vatten spar du på miljön.
Desto mer vi återvinner, återanvänder och minimerar vår konsumtion desto mer spar vi på vår jord och desto mer hållbart lever vi. De senaste 15 åren har hushållsavfallet minskat i EU med cirka 9 procent, vilket innebär att fler och fler lever mer hållbart. Året 2019 var det ungefär 50 procent av avfallet i Sverige som blev återvunnet biologiskt eller materialmässigt, men det bästa hade varit om avfallet aldrig uppstått! Biologisk återvinning är exempelvis att återvinna matavfall till biogas och biogödsel. Lär dig mer om detta på stationen ”Matomvandlingen”.
3. Föremålen berättar
Ser du väggen med olika spakar och knappar? Längst till vänster har vi kontrollskåpet, en slags föregångare till datorn. Här kunde maskinisten se och delvis styra vad som hände i olika delar i Uppsalas vattensystem. Högst upp ser du vilken del som styrde vad: Galgbacken var det nya vattenverket efter Pumphuset, södra slottstornet fungerade på den tiden som vattentorn och Stadsträdgårdens brunnar tog upp grundvatten till Pumphuset. Vrid på knapparna! Händer det något? Nej, vad bra för det ska det inte göra, huset och centralen har inte används på många år. Nu styrs allt på annat håll med modernare system i nyare och betydligt större vattenverk.
I hyllorna till höger ser vi föremål från förr. Den första delen handlar om hur vi kontrollerat vattnets kvalitet genom åren, med mätutrustning för att se vattnets hårdhet samt mikroskop för att spåra mikroorganismer. Den underliga grå klumpen är en kalkutfällning som under lång tid byggts på i ledningsnätet, inte helt ovanligt när man har så hårt vatten som vi har här i Uppsala och i stora delar av Uppland.
Alla föremålen bakom glasrutorna har en egen historia, men de är endast en liten del av alla de saker som Pumphuset inhyste när det var i bruk. De flesta av dem förvaras nu på annat håll, men du kan läsa mer om dem i stationen ”Vill du veta mer?” under rubriken Föremålsdatabasen.
Ledningssystem och teknik
Vatten leder inte sig själv hem till kranen – det behövs rör, av god kvalitet! Genom åren har materialen på våra ledningsrör för dricksvattnet varierat men idag använder vi vissa sorters plast eller betongrör. Det är en stor kontrast till de första rören som gjordes av tungt järn eller urborrade trästockar. I glaspanelen kan du se en modell av hur de borrar! Nio meter stock, ett hål från var sida. Och precis rakt måste det bli. Klurigt!
Vänd dig om! Du borde inte kunna missa den stora svarta långa maskinen som sträcker sig genom hela rummet? Det är våra elektriskt drivna pumpar! De var dock varken de första eller de enda pumparna som fanns i Pumphuset. Först och främst användes två kolvpumpar som drevs av varsin vattenturbin, som du kan läsa mer om i ”Turbinrummet”. El- pumparna fungerade som en backup för att hjälpa till när vattenkraften från Fyrisån inte gav kraft nog. Innan el-pumpen, när Pumphuset var ett nybygge, fanns en koldriven ångpump och huset hade då en hög skorsten. Ångpumpen fick dock ge vika vid 1900-talets början till förmån för den då mycket moderna elektriska pumpen som skulle installeras, ett riktigt underverk med både växel- och likström.
Vatten i Uppsala
Pumphuset i sig stod färdigt år 1875, och de första Uppsalaborna kunde nu få rent dricksvatten ur en kran i, eller i närheten av sitt hus. Vilken modern, lyxig, teknik! Uppsalaborna hade tidigare hämtat sitt vatten med hink i en av stadens offentliga brunnar eller direkt från Fyrisån. De offentliga brunnarna började byggas på 1500-talet, och återfanns exempelvis på Martin Luther Kings plats, Linneträdgården och Sankt Eriks källa. Att bära vatten är dock ett tungt jobb, prova själv! Bredvid stationen ”Vägen hit” hittar du vårt ok.
Oket är en enkel teknisk utrustning som man använder än idag. Med trädelen över nacken centrerar du vikten av hinkarna över din kropp och det gör det mycket lättare och mindre slitsamt att bära vattnet längre sträckor. Men hur många gånger om dagen hade du orkat fylla dessa? Med den vattenanvändning vi har i Uppsala idag hade vi fått fylla vårt ok och hämtat vatten sju gånger! Det skulle bara vara för att täcka ditt egna genomsnittliga behov på 140 liter per dag. Lokalt siktar Uppsala på att få ner förbrukningen till 100 liter/person så vi har en del kvar att jobba med. Vad går allt vatten till egentligen? Läs mer om detta på stationen ”Allt ditt vatten” längre in i utställningen.
Arbetarna i Pumphuset
Hur var det att jobba i Pumphuset? Vi skulle vilja fråga Hjalmar, som arbetade och bodde i huset med fru och nio barn. Han fick 1500 kr i årslön, fri bostad och ved. Ganska lyxigt ändå, eller vad tycker du? Skura golven gjordes varje fredag och maskiner skulle alltid putsas och skina – här producerades ju ett livsviktigt livsmedel! En gång om året krävdes det även att tak och väggar skulle skuras – ”babianveckan” kallades det för då fylldes dagarna med en stor mängd klättrande runt i husets alla övre hörn.
Arbetet i Pumphuset bestod till stor del av att kalibrera och laga vattenmätare från stadens hushåll. Det fanns alltid något som behövdes göras, men en och annan kaffe hann man självklart med – ibland i sällskap av kvällspatrullerande poliser. Mot en kopp kaffe och lite värme delade poliserna gärna med sig av nattens händelser. Det var ett trevligt sällskap under nattens småtimmar. Annars var huset ingen allmän plats, och än idag är det många Uppsalabor som aldrig sett huset från insidan. Vad kul att du kom in!
4. Vägen hit
Välkommen till en resa i historien! Vi börjar från början, när marken du står på i Uppsala låg under den tjocka inlandsisen. I isen rann en älv och med älven kom sten, grus och sand – så bildades vår kära Uppsala-ås! I en ås bildas naturligt rent grundvatten, genom att snö och regnvatten rinner genom åsens luftiga lager och under sin resas gång renas av mikroorganismer, grus och sand. Grundvattnet i åsen är vår främsta rena dricksvattenresurs i Uppsala, både när Pumphuset byggdes för 150 år sedan och idag 2020.
I den här stationen kan du bläddra dig framåt i tiden. Du får se Uppsala växa fram bit för bit, kantat av historiska fakta om avfall och vatten. Exempelvis fanns det ett tillfälligt vattensystem i Uppsala redan på 1600-talet. Snacka om tidig vattenteknik!
Bläddra till 1875 – året då Pumphuset byggdes! På bilden ser du Pumphuset i lite annan form än vad du kanske är van vid. Delen till vänster, där samlingsbrunnen nu är och där du står nu, finns inte med och huset har på bilden även en skorsten. I och med att Uppsalas befolkning växte utökades kapaciteten på Pumphuset. Fram till 1968 (sista året huset var i bruk) hann ångmaskinspumpen bytas mot elektriska pumpar, samt en vattenturbin hann bli till två. Större behov av dricksvatten ledde alltså till investeringar för att kunna möta den växande efterfrågan, precis som idag. De moderna vattentoaletterna som vi nu harkom i början på 1900-talet vilket även det ökade stadens vattenbehov. Pumphuset hade fullt upp!
Två lägenheter på ovanvåningen
Har du hört att det bott folk i Pumphuset? Under en tid hade några familjer turen till att vara hyresgäster i detta vackra hus. Inte i lokalen du är i, utan på övervåningen! Huset har en tvådelad övervåning, som kallas norra och södra lägenheten just för att de tidigare användes till lägenheter. Pumphusets hyresgäster upplevde definitivt att huset hade sina karaktäristiska ljud, med de pulserande kolvpumparna som efterliknande hjärtslag, och de högljutt tjutande svarta elektriska pumparna som du har bakom dig. Lägenheterna var små och trångbodda, men huset håller minnen med allt från lyckliga födslar till tragiska bortgångar, lek och vardagsbestyr. Idag är lägenheterna omgjorda till ytor som används som personalutrymmen.
5. Maskinistens kur
Det här är en historisk plats för telefonen! I maskinistens kur placerades en av de första telefonerna i Uppsala. Pumphusets personal tog emot samtal om problem i vattenledningsnätet, men också om annan infrastruktur som vägar och elnät.
Exempelvis ringde folk om att vattnet inte kom i kranen, vilket kunde vara mer eller mindre brådskande att få igång. En gång hade vattnets stängts av i ett lägenhetshus, där en kvinna var i full färd att färga håret när vattnet helt plötsligt bara inte kom! Med panik i rösten ringde hon till Pumphusets telefon, men maskinisten kunde inte hjälpa henne. Sicken otur hon hade! Hon arbetade som flygvärdinna och fick motvilligt gå till jobbet med grönt hår den närmsta tiden. Gå in i kuren och sätt dig ner! Uppdragen i spelet Maskinistens kur är baserade på riktiga händelser och riktiga samtal. Svara i telefonen och se om du kan lösa uppdragen.
6. Vattnets väg
Vattnets kretslopp har nog många hört om, men har du tänkt på att vattnet även rör sig cirkulärt genom staden? Här i vår gröna stad använder vi grundvatten som dricksvatten. I modellen framför dig kan du hitta en del uppmärkt som ”Vattenverk”. Följ vattnet genom vattenverket genom att skruva på ratten och trycka på skärmen. Ser du att vi endast gör två saker med vattnet innan det skickas ut till husen? I Uppsala stad avhärdar vi vattnet först, för att göra det mjukare. Sedan tillsätter vi endast en liten mängd klor innan vattnet är klart för leverans. Enkelt, eller hur?
Vattenverk och vattentorn
När grundvattnet bildas hamnar många naturliga mineraler som kalk och magnesium i vattnet. Ett vatten med mycket kalk och magnesium kallas för hårt vatten. I Uppsala tar vi bort ungefär hälften av kalken i vattnet. Då blir vattnet mjukare.
Vårt dricksvatten i Uppsala räknas efter behandling som medelhårt. För dig eller de som bor här innebär det i vardagen att en mindre mängd tvål, tvättmedel och diskmedel behövs. Mjukare vatten ger även mindre kalkbeläggningar på diskbänken och i hushållsmaskinerna. För oss på Uppsala vatten ger det mjukare vattnet en möjlighet att använda reningsverkets slam mer cirkulärt, mer om det senare.
När vattnet är klart leds det ut till husen och vattentornen som står redo att användas. Uppsala vatten har fyra aktiva vattentorn: Stadsskogen, Björklinge, Storvreta och Boländerna. När du slår på kranen hemma ger vattentornets höga höjd möjlighet för dig att få vattentryck ända ut i kranen, även om du skulle råka bo i ett höghus eller långt från både vattentorn och vattenverk. Vattentornen ger oss också en möjlighet till att lagra vatten, så det räcker till alla tider på dygnet. Även när det används mer vatten, som på morgon och kväll. För att hålla trycket till önskad nivå i alla delar av Uppsala stöttas ledningsnätet av tryckstegringsstationer för att ge gott vattentryck hos alla kommunalt anslutna kunder.
Reningsverk
Gå över på andra sidan av modellen, ser du delen för reningsverket? Allt avloppsvatten passerar genom reningsverkets tre steg: mekanisk, biologisk och kemisk rening. Den mekaniska reningen tar bort synligt skräp, sand och större partiklar. Den biologiska reningen använder mikroorganismer som bakterier för att bryta ner och omvandla det naturligt organiska som vi spolar ner. De omvandlar ammonium till kvävgas och får rester av bajs och toalettpapper att sjunka ner till botten. Det kemiska steget binder den sista smutsen som tidigare inte separerats från vattnet. Ut från denna process får vi skräp till förbränning, slam till biogasproduktion och gödsel samt ett rent vatten som kan återföras till naturen.
Men vi börjar från början! När du använt vatten är det fullt av olika föroreningar och måste renas. Vi smutsar alla ner vattnet, inte bara med uppenbara saker som bajs och kiss utan även med kemikalier av alla möjliga slag. Tänker du på att du sköljer ner tvål, schampo och solkräm i duschvattnet? Eller att det kan komma ut läkemedel och läkemedelsrester från din kropp när du går på toaletten?
Hur gör man bättre då? Det är lätt:
- Använd inte mediciner i onödan, bara när det behövs!
- Lämna alltid tillbaka gamla mediciner till apoteket!
- Håll dina badrumsprodukter och städartiklar miljömärkta (för dig, din familj och miljön).
Men vad är miljömärkta produkter? På modellen framför dig kan du finna en leksakstoalett på ena kortsidan, över den finner du tre vanliga miljömärkningar: Bra miljöval, Svanen och EU-blomman. Öppna badrumsskåpet bredvid, hittar du några produkter med miljömärkningar där? Det finns några få, och samma är det i butiken när du handlar. Men även här kan du göra en skillnad, fråga efter det du saknar på butikshyllan! Köp produkter med miljömärkningar så vet du att de är snällare mot dig, reningsverket och naturen. Ett hem kan lätt hållas rent med endast miljömärkt såpa, miljömärkt diskmedel och lite citronsyra. Antar du utmaningen?
Nu när du står vid vår pratade toalett, vet du vad som är nej eller okej att slänga i toaletten? Prova! Vår pratande toalett är väldigt tydlig på vad den vill ha och inte, men det är ganska enkelt. Reningsverket är endast gjort för att hantera det som kommer inifrån kroppen och toapapper. Allt annat är skräp och ska i papperskorgen eller återvinnas!
Reningsverket får varje dag in 1 500 kilo skräp! Hur kan vi minska den onödiga mängden? Se till att ni har en papperskorg i badrummet så är ni halvvägs där. Prata med familj och vänner, för man kan bara göra rätt om man vet hur man ska göra.
Reningsverket har i uppdrag att ta bort synliga föroreningar, naturliga organiska ämnen och näringsämnen som fosfor och kväve. Med andra ord bajs, kiss och toapapper. Från att avloppsvattnet kommer in till att det åker ut ur reningsverket tar det ungefär 20 timmar – nästan ett dygn! Så det du smutsar ner på sekunder tar en hel dag att rena. Värt att tänka på!
Prover tas på avloppsvattnet när det kommer in, flera gånger under processen samt innan det släpps ut. Proverna kontrollerar innehållet för att se om det sker några förändringar och för att det inte ska släppas ut skadliga mängder av näringsämnen. För mycket av fel ämnen i det renade vattnet kan leda till övergödning i sjöar, syrelösa bottnar och andra stora skador på miljön. Idag har reningsverken väldigt tydliga och ordentliga krav på dig, men för bara hundra år sedan släpptes mycket direkt ut i Fyrisån. Snacka om ohållbart!
Slam till gödsel och biogas
När avloppsvattnet renas i flera steg får vi kvar en näringsrik smetig massa som kallas slam. Denna geggamoja är otroligt användbar till flera saker. Först av allt kan vi göra biogas av den! I slammet finns gott om näringsämnen som vi kan nyttja i rötkammare för att mata mikroorganismer som gör metangas, så kallad biogas. Ett fantastiskt sätt att skapa ett miljövänligt bränsle av en oönskad restprodukt från dig och ditt avlopp.
När slammet spenderat en månad i vår rötningskammare torkas det och blir till gödsel. Den näringsrika gödseln kan läggas på åkermark för att återföra näring och mull till våra jordar. Vilken grej!
Tidigare, innan vi avhärdade vattnet, kunde vi inte använda vårt slam på åkrarna. Det hårda vattnet lösgjorde stora mängder koppar från rören de passerade genom, vilket gav höga halter koppar i slammet. Tack vare avhärdningen av dricksvattnet kan vi alltså idag återföra användbar näring till åkrarna i ett mer hållbart kretslopp. Underbart!
Men bajs på åkrarna tänker du!? Ja, självklart får gödseln inte läggas vart som helst eller hur som helst. Slammet mellanlagras minst sex månader. Under tiden kontrolleras slammet efter ett noggrant program, där metaller och andra ämnen mäts. Bara slam som klarar de hårda kraven får användas som gödsel till passande grödor. Näringsämnen återförs till jorden, cirkeln är sluten - vi har fått ett cirkulärt hållbart system i Uppsala! Vem visste att bajs kunde bli nått bra?
7. Allt ditt vatten
Hur mycket vatten använder vi egentligen varje dag? Idag (2020) ligger det i snitt på 135 liter per Uppsalabo. Men vad använder vi allt detta vatten till? På den här stationen kan du se hur mycket vatten som finns gömt i din vardag, i din mat och i dina kläder.
Visste du att bara tre minuter i duschen förbrukar 36 liter vatten? På 20 minuter går det alltså åt 240 liter för en dusch. Så lätt blir det stora mängder när allt du behöver göra är att vrida på en kran. Frågan är om du skulle duscha 20 minuter om du var tvungen att bära allt vatten du skulle använda från närmsta brunn? Det är ändå 12 vändor med två 10 liters hinkar. Troligen hade du duschar mycket kortare då.
Klicka på skärmen, välj kartan! Ser du hur mycket det skiljer sig i världen på hur mycket vatten en person använder varje dag? Finns det vatten nära är det såklart lätt att använda mer än om man måste gå långt för att hämta. En annan sak som påverkar är om toalett, tvätt- och diskmaskiner är vattensnåla eller ej. Och visst kan synen på vattenanvändning variera runtom i världen. Jämför de olika länderna, visst är det stor skillnad? Bara att ha en vattentoalett ger en stor daglig vattenförbrukning. I en vanlig toalettspolning går det åt 4-5 liter vatten, och i en äldre toalett går det ännu mer!
Man pratar även om virtuellt eller osynligt vatten. Det är vatten som du inte ser gå åt, som är ”gömt” i tillverkningen av en produkt. Hur mycket vatten går det åt till att tillverka en hamburgare, ett par jeans eller en bomullströja? Här kan du lätt spara massor av vatten! Dra ner på din köttkonsumtion eller köp kläder och saker på loppis. Hur många plagg behöver du egentligen? Tänk efter, så spar du både på plånboken och miljön.
8. Turbinrummet
Välkommen ner i turbinrummet, där du idag hittar en av de två turbiner som användes när Pumphuset var i bruk. Den andra turbinen står utanför huset vid Islandsbron, kanske såg du den på vägen in?
Nere i turbinrummet finns en vägg av metall, och bakom den finns Fyrisåns vatten. När huset var i bruk fanns inte väggen, utan vattnet strömmande in den här vägen och ner genom turbinerna. Vattennivån nådde hela vägen upp till den blå tråd du kan se längs väggarna. Vattnets passage ner genom turbinerna fick dem att snurra, vilket drev kolvpumparna på våningen ovanför. Maskinen gav ett pulserande ljud, likt ett hjärtslag, som du kan höra när du går ner för trappan. Enligt personalen gav det en känsla av att Pumphuset var vid liv.
Vattenkraft till all ära! Det var dock inte alltid att Fyrisåns vattenmassor räckte till för att pumpa dricksvattnet. Därför hade man även andra pumpar som brukades i huset. De första var ångmaskinsdrivna pumpar som matades med kol, men i början på 1900-talet byttes de ut mot de svarta, mässingsbeprydda eldrivna pumparna som finns i huset än idag. Kanske såg du dem när du gick genom Pumphuset? Du lär dig mer om dessa på stationen ”Föremålen berättar”.
9. Matomvandlingen
Vad är poängen med att sortera ut matavfall? Vad händer med matavfallet egentligen? I Uppsala gör vi något riktigt bra av de bananskal, fiskrester och överbliven gammal mat som du inte längre vill ha – vi skapar biogas och biogödsel som används lokalt!
När matavfallet hämtats hos dig körs det till biogasanläggningen utanför Uppsala. Här förbehandlas matavfallet så att det är redo för att rötas. Exempelvis förbereder vi genom att riva sönder alla påsar matavfallet ligger i och sortera bort alla de felaktiga föremål som kommit in. Visste du att biogasanläggningen får in cirka 300 kilo metallskrot och bestick bland matavfallet i månaden? Det är inte ens det värsta! I matavfallet har vi även hittat saker som vart riktigt felsorterat, exempelvis gatstenar, en matberedare, klockor, mynt och en brödrost.
I matavfallet vill vi alltså inte ha något annat än det vi får över i köket. Det innebär att grenar, gamla löv och annan växtlighet från trädgården ska lämnas som trädgårdsavfall på närmsta återvinningscentral. Trädgårdsavfall är inte matavfall. Det är skillnad på kompost och matavfall när man ska göra biogas. Löv och grenar ger ingen bra process i rötkammaren och drar även med sig massa grus och annat skräp vi inte vill ha in. Vill du behålla ditt matavfall för att kompostera för eget bruk? Det går jättebra, men glöm inte att anmäla det till Uppsala kommun.
Den härliga röra av matrester som blir kvar går igenom en hygieniseringsprocess där dåliga mikroorganismer dör, för att sedan placeras i rötningskammaren där magin sker. I en månad rötas matavfallet vilket ger goda mängder biogas som används lokalt i Uppsala för att driva de gröna biogasbussarna. Kvar blir biogödsel som används på lokala åkrar för att återföra näringsämnen och jordmassa.
10. Avfallstrappan
Uppsala jobbar med miljömål för att exempelvis minska mängden avfall som staden producerar. Genom att arbeta efter avfallstrappans olika steg kan man jobba sig uppåt mot mindre avfall och en mer hållbar värld! Vilka steg finns i trappan?
Deponi är det lägsta steget på trappan och innebär vad man i folkmun kallar ”lägga på soptipp”. Dock är det i Sverige en ytterst liten del som hamnar i deponi, mindre än 1 procent av allt vårt avfall årligen! Här hamnar endast material man verkligen inte kan göra något annat av. Hur en deponi ser ut och vad den innehåller varierar dock väldigt mycket mellan världens länder.
Kliver vi upp ett steg kommer vi till energiutvinning, ett steg bättre än deponi men fortfarande inte ett helt hållbart steg. Energiutvinning innebär att man bränner avfallet för att utvinna energin som exempelvis till fjärrvärme och el, vilket är vad vi gör i Uppsala. Det här är vad som händer med den delen av avfallet som du kanske känner till som ”vanliga sopor” eller brännbara sopor.
Det tredje steget, materialåtervinning, är det många som har kläm på. Här är svenskarna ganska stolta över sina insatser, och med rätta! Det är dock inte det högsta steget i trappan så vi kan bli mycket bättre, mer om det strax. Glas och metall är underbara resurser som kan återvinnas oändligt många gånger utan att tappa kvalitet. Papper och plast kan återvinnas upp till 7 gånger innan kvalitén blir för dålig. Alla tyger som du har hemma kan lämnas till återvinningscentralerna, där de tas om hand. Så släng inte de trasiga strumporna, återvinn dem! Återvinning lönar sig!
Klättrar vi ytterligare ett steg är vi uppe på återanvända. Marknaden för second hand-produkter växer då fler och fler ser fördelarna i att köpa och sälja använda produkter. De är betydligt billigare att köpa men det är också ett lätt sätt att få tillbaka lite pengar för de där prylarna du inte använder längre. Då är du verkligen på väg mot toppen.
Högst upp på avfallstrappan finner vi minimera eller förebygga! Genom att bara köpa det vi verkligen behöver, undvika onödigt svinn och tänka igenom vår vardag kan vi spara mycket på jordens resurser. Halvera din duschtid, undvik impulsköp, låt kläder gå i arv, stäng av vattnet när du borstar tänderna, låna grannens verktyg, låna ut dina saker till andra - det finns massa sätt att hålla sig på toppen! Hur kan du klättra i avfallstrappan?
11. Ditt avfall är inget skräp
Många av oss är väldigt bra på att återvinna, men vad händer med allt sorterat skräp sedan? Ser du luckorna på träpanelen? Snurra på dem! Ett skräp kan bli något nytt, bara det sorteras rätt! Plast, papper, tidningar, glas och metall är exempel på sånt som vi sorterar, så kallade fraktioner.
Materialet hämtas av sopbilar och lastbilar och körs vidare till olika anläggningar runtom i landet, eller i ett annat land. Först sorteras material ytterligare, till exempel med magneter, luftströmmar och infrarött ljus. Sedan kan materialet skickas vidare till fabriker där det blir till nya saker.
Lyft på lurarna och lyssna på de olika filmerna som visas på panelen! Dessa visar hur de olika återvinningsanläggningarna fungerar. Metallförpackningar sorteras efter vilket typ av metall de är, precis som plasten. För plast kommer faktiskt i många olika sorter!
Plastförpackningarna åker på ett rullband där de sorteras med hjälp av infrarött ljus. När maskinen identifierar rätt plast skickas en liten vindpust som blåser plastbiten av bandet. Detta händer upprepade gånger, så att olika sorter plast kan delas upp under färdens gång.
Men för att saker ska kunna återvinnas så måste de sorteras av var och en! Ingen sorterar soporna åt dig, och blir det för mycket fel i en fraktion måste den brännas istället. Det viktigaste är att man ändå försöker. Är du osäker? Fråga oss här i Pumphuset, eller kolla in vår sorteringsguide på hemsidan!
12. Vart tar allt vägen?
Har du någonsin spolat i toaletten eller tittat på soppåsen och undrat - vart allt tar vägen? Här har du svaren! På skärmen framför dig ser du Uppsala med omnejd, klicka på området där du bor eller kanske ett område du känner igen. Välj om du ska följa ditt bajs, din brännbara påse eller ditt matavfall just därifrån! Vilken du än väljer så tas allt om hand på något sätt, av oss på Uppsala Vatten och Avfall AB.
Uppsala Vatten har i uppdrag att ge dig ett kvalitetssäkrat dricksvatten, men även att ta hand om ditt avloppsvatten och ditt avfall. Slänger du skräp i den brännbara påsen ser vi till att den kommer till Vattenfalls förbränningsanläggning. Påsen bränns upp och värmen nyttjas för att skapa fjärrvärme och el. Kanske låter detta superbra, men sanningen är att i en genomsnittlig brännbar påse ligger det cirka 30 procent förpackningar och cirka 30 procent matavfall. Alltså är det mer än hälften av innehållet som egentligen inte skulle ha eldats upp. Vilka mängder det blir! Speciellt om man ser till att vi alla genererar ungefär 500 kilo avfall per person och år. Ett halvt ton skräp, bara från dig! Det gör alltså stor skillnad att återvinna. Det är dags att tänka till, vad hamnar i din brännbara påse egentligen? Vad kan du egentligen sortera ut och återvinna?
Matavfallet åker till biogasanläggningen! Efter cirka en månad på plats är dina rester omvandlade till biogas och biogödsel. Biogasen används lokalt i våra gröna biogasbussar, stadsbussarna. Men även till taxibilar och biogasbilar. 2019 var det cirka 50 procent av de gröna bussarna som drevs av biogas i Uppsala, men vi strävar mot att fler och fler bussar ska kunna använda den klimatsmarta gasen.
Vår biogödsel läggs på lokala åkrar, vilket skapar hållbara kretslopp när vi återlämnar näringen till jorden igen. Vår biogödsel är även certifierad för att hålla god kvalitet.
Men avloppsvattnet då? Vart hamnar bajset? Har du egen brunn vet du att det kommer en slambil som tar med sig ditt slam, den fasta delen av avloppsvattnet, vidare till reningsverket. Har du kommunalt vatten åker allt du spolar, via pumpstationer, till närmaste reningsverk. Det största reningsverket vi har i Uppsala är Kungsängsverket och ligger nedströms Pumphuset, längst Fyrisån. Hit kan du lätt komma på studiebesök med din klass, ditt företag eller din förening. Läs mer på uppsalavatten.se/studiebesok.
På Kungsängsverket tar det bara ett dygn för ditt avloppsvatten att renas, genom tre olika steg. Först genom mekanisk rening, sedan biologisk rening och sist kemisk rening. Läs mer om detta i stationen ”Vattnets väg”.
Det har dock inte alltid varit så här! I början av 1900-talet, när vattentoaletterna kom släpptes toalettvattnet direkt ut i Fyrisån. Det gör vi inte längre, men ändå har vi problem med att våra sjöar och hav fylls av skräp och föroreningar. Hur kan vi förhindra det? Genom att jobba tillsammans!
Trots att vi fortfarande har stora problem med skräp i sjöar och hav kan vi hjälpas åt för att drastiskt minska mängden. Det är enkelt! När du är ute, plocka skräp på promenaden eller på stranden. Ha som mål att ni ska plocka minst en påse skräp tillsammans när ni går ut, det är enkelt och det gör stor skillnad! Låt oss lösa det här tillsammans, så att vi verkligen vet vart allt tar vägen!
13. Vill du veta mer?
Hej! Nu när du gått ett varv i utställningen kanske du fortfarande är lite nyfiken! Vad bra! Då är det här rätt station för dig. Stationen ”Vill du veta mer?” hittar du i utställningens entré.
På skärmens vänstra sida kan du klicka dig fram på olika utvalda hemsidor för att lära dig mer om vatten, avfall och Pumphuset. Exempelvis, under fliken ”Föremålsdatabasen” finner du en databas där Pumphusets föremål finns samlade med bild och korta beskrivningar. Klickar du på ”Stadens cirkulära system” kan du se en kort film om cirkulär ekonomi och hur kretsloppen i staden går runt. Filmen är på svenska.
Dags för dig att utforska själv, klicka dig fram. Det finns massor att läsa och lära här! Och tack för att du besökt oss på Pumphuset!