Från jord till bord till jord

Varför är det viktigt att sortera matrester?

Allt du använder har tillverkats på något sätt. Kanske har det skett nära dig, i samma stad, eller kanske har det åkt flera 100 mil för att hamna på din tallrik eller i ditt hem. En produkt som du köper kan ha stor eller liten påverkan på miljön och samhället. Tillverkas den i ett land där vattenresurserna är få och små kan det vara extra viktigt att tänka efter.

Lägger du matresterna i vanliga soporna kommer de att brännas. Vid förbränningen utvinns energin och det ger fjärrvärme och el. Kanske är det bättre än inget, men det finns så mycket mer bra saker i dessa kladdiga rester som kan användas om du bara lägger dem på rätt ställe: i papperspåsen för matavfall!

Vad räknas som matavfall?

En bra regel när man sorterar är att allt som kommer från köket i form av matrester är matavfall. Till exempel äppelskrutt, bananskal, äggskal, fiskrens, mögliga matrester, gamla blomblad och hushållspapper med matrester på.

Vad vill vi INTE ha i matavfallspåsen då? Exempel på sådant som ibland läggs fel är blomjord, trädgrenar, stora ben, förpackningar, plast med matrester på, glasflaskor eller burkar med rester i.

I matavfallet vill vi ha matavfall, inget annat. Skräp och annat kan ställa till problem i maskinerna.

Hur blir matavfall något bra?

När matavfallet har sorterats ut hämtas det av sopbilar som tömmer tunnan i ett separat fack bak i bilen. Matavfallet körs till biogasanläggningen som ligger på Kungsängens gård i södra delen av Uppsala. På plats vägs matavfallet och tippas sedan ner i en tippficka som lagrar resterna innan det är redo att förbehandlas.

Att förbehandla matavfallet innebär att påsarna öppnas av en maskin, att skräp som råkat följa med rensas bort och att matavfallet mixas med vätska till en slags soppa, ”slurry”. För säkerhetsskull hettas slurryn upp för att bli av med farliga bakterier.

Några konstiga saker vi fått in med matavfallet: soptunnor, stora stenar, gatsten, kläder, tangentbord, och bestick!

Varje dag får vi in cirka 10 kg bestick i matavfallet! När de kommer till oss är de böjda och smutsiga vilket gör att de inte kan återanvändas – vi får istället återvinna metallen. Hur har besticken hamnat där tror du?

När matavfallet är rensat och klart skickas det in i en stor rötkammare. Temperaturen är mysiga 52 grader och syret ligger på noll, då trivs våra hjälpredor allra bäst! Bakterier och andra mikroorganismer omvandlar skrutten och skalen till en gas, metan, som vi kallar biogas. Det som inte blir gas blir kvar som en svart soppa och det kallas för biogödsel.

Biogasen renas för att fungera i bilar och bussar. Nu har vi ett miljövänligt, lokalproducerat bränsle som vi kan använda i bussar, sopbilar, taxibilar och personbilar här i Uppsala. Snacka om hållbart!

Biogödslet används också lokalt till bönder i närheten. Till exempel till ekologisk odling! Tack vare biogödsel från matavfall behöver bönderna inte köpa så mycket konstgödsel, något som kostar mycket transporter, energi och ändliga resurser. Vår biogödsel ger mindre transporter och bidrar till mer hållbara kretslopp i Uppsala.

Att köra allt matavfall måste ju kosta massa bensin?

Visste du att de flesta, snart alla sopbilar som kör matavfall och restavfall i Uppsala tankar med biogas? Precis utanför biogasanläggningen finns en biogas-tankstation där sopbilarna kan fylla på tanken med nyproducerad biogas när de ändå har vägarna förbi.

Kör sopbilarna på biogas ger transporten av matavfallet ett mycket mindre klimatavtryck och det bidrar också till renare luft i staden och ett hållbart kretslopp.

Läs mer om vår biogasanläggning på vår webb, uppsalavatten.se.

Använd papperspåse till matavfallet

Vi har länge samlat in matavfall i Uppsala, det blev obligatoriskt redan år 2000! Tidigare har du kunnat lämna matavfallet i valfri påse, men från och med 2020/2021 ska alla som bor i Uppsala kommun samla in matavfallet i speciella papperspåsar.

Du kan läsa mer om vårt projekt att byta över till papperspåsar på uppsalavatten.se/papperspase.

Minska matsvinnet!

Tänk dig att du går till affären och köper tre påsar fulla av mat. När du kommit hem så tar du en av dessa påsar och slänger direkt i soporna. Hur känns det? Riktigt konstigt eller hur?


Idag slängs ungefär en tredjedel av all mat som köps. Så ska det inte vara. Vi kan göra det bättre tillsammans! Här kommer lite tips, dela gärna med familj och vänner:

  • Planera dina inköp! Hinner du äta upp maten innan den blir dålig?
  • Frys in mat! Mycket mat kan frysas, våga prova så slipper du slänga.
  • Använd dina sinnen. Lukta, titta, smaka på maten. Mycket mat håller mycket längre än vad man tror.
  • Bäst före, kan vara bra efter! Fastna inte på utgångsdatumet, mycket mat håller mycket längre än vad datumet säger.

Vill du hjälpa till?

Elev och lärare:
Prata med din klass och anta utmaningen ”Stoppa matsvinnet!”

Hjälpte innehållet på sidan dig? (Om du svarar nej - fyll gärna i varför.)

EPI debug

Created:
2022-08-17T10:01:02
Last modified:
2022-09-28T16:37:00
Published:
2022-08-17T11:32:15
Last published:
2022-09-29T13:35:32
Template
Sida


EPI.PageType
StandardPage

EPI.PageURLSegment
fran-jord-till-bord-till-jord

EPI.Id
efd72fa626a546eba0d20f35d09f8ecf