Avfall och återvinning

Bor du i lägenhet har du säkert ett soprum, miljöstuga eller kretsloppsrum där du kan sortera ditt avfall. Bor du i hus har du en grön och en brun soptunna där du kan slänga restavfall och matavfall. Förpackningar och tidningar tar säkert din familj med till en återvinningsstation, som ofta finns vid affären.

Det där stora och udda skräpet (trasiga soffan, kraschade telefonen, sprayburkar eller kläder du växt ur) kan du ta med till våra återvinningscentraler! Här kan du slänga nästan all sorts skräp. Personal visar dig rätt!

Visste du att du varje år slänger i genomsnitt 500 kg skräp? Saker som går sönder, förpackningar, engångsprylar, men ibland även hela och fina grejer. Och 500 kg är mycket, det är ungefär så mycket som en vuxen älg eller en motorcykel väger. 

Om du hade levt för hundra år sedan hade livet sett väldigt annourlunda ut. Alla saker de skaffade sig då försökte de behålla livet ut och lagade det som gick sönder. En sliten tröja lappades och lagadens, en trasig kniv vässades och byttes skaft på. Inget slängdes i onödan. Att köpa nytt var dyrt och saker var välgjorda och höll länge. Då, för en person, blev det bara 50 kg skräp varje år. 

Om vi tänkte likadant nu skulle det bli mycket mindre skräp på ett år. Lagar du eller känner du kanske någon som kan laga prylar? Du kan göra en stor skillnad om du tar hand om, lagar och delar saker med andra. Och om det inte går att använda, kom ihåg att källsortera. Att återvinna hjälper mycket!

Ibland kanske det känns svårt att veta hur du ska sortera, men ta i så fall hjälp av vår sorteringsguide. Idag slängs alldeles för mycket som restavfall, alltså i den vanliga soptunnan. Det skräpet bränns upp och blir till el och värme, men mer än hälften i den tunnan kan bli något nytt och användbart, om det sorteras och återvinns. Ditt skräp kan bli ett helt gäng nya förpackningar, biogödsel och miljövänligt bränsle till bussar och bilar. Vilken tur att vi kan återvinna!

Det dolda avfallet är det som inte syns när du köper en vara i affären, men som uppstätt i fabriken, kanske i gruvan och längs vägen. Som exempel, en ny mobiltelefon ger 86kg avfall när den tillverkas och då räknar vi inte med de miljögifter som kan ha släppts ut. För utvinning av metall kan vara riktigt smutsigt.

Vad kan vi göra åt det dolda avfallet?

Idag är det stor skillnad på hur vi konsumerar, alltså hur vi köper saker, och vilken kvalitet olika saker har. Ofta är prylar billiga, men håller inte särskilt länge. Det är lätt att köpa, men för att komma åt det dolda avfallet behöver vi veta mer om varans historia. Var och hur den blev tillverkad och varifrån delarna kommer. Ska du köpa något nytt kan du ta hjälp av översta steget i avfallstrappan som innebär: köp mer sällan, köp bättre kvalitet och förebygg avfall!

I Uppsala kan du sortera ut ditt matavfall. Det gör en stor skillnad för miljön. Matrester som du inte kan äta kan blir till biogas, ett bränsle som bilar, taxi, bussar och sopbilar kan köra på. Det är klimatsmart och mycket snällare mot miljön om vi jämför med bensin och diesel.

Matresterna blir också till biogödsel som vi använder på våra åkrar runt Uppsala. Gödsel behövs när vi odlar mat, till exempel vete till dina makaroner, och det är mycket mer miljövänligt än importerat konstgödsel. Läs mer om matavfall.

Ibland blir det missuppfattningar om avfall. Här är några vanliga myter om avfallet:

1. Restavfallet, de brännbara sopor som slängs i den vanliga soppåsen, sorteras efter jag slängt dem. - Falskt, har du sorterat soporna som restavfall kommer de att brännas. Ingen sorterar dina sopor efter du slängt dem.
2. Det är ingen idé att sortera för sopbilen blandar allt i samma fack. - Falskt, sopbilen har flera fack som den lägger olika avfall i beroende på vad det är. Är det källsorterat hanteras olika avfall separat och skickas till återvinning.
3. Det är svårt att återvinna plast. - Sant och falskt, det beror på vilken sorts plast det är. Sitter det stora etiketter på förpackningen eller är plasten svart är det svårare för återvinningsanläggningens maskiner att läsa av vilken sorts plast det är. Det finns många typer av plast och maskinerna är inställda på att känna igen de sorter som används i förpackningar. Läs mer om plaståtervinning hos Förpacknings- & tidningsinsamlingen,FTI. Du kan lugnt fortsätta att sortera dina plastförpackningar och låt maskinerna avgöra vad som går att återvinna. Processerna utvecklas hela tiden och maskinerna blir bättre och bättre på att sortera.
4. Förpackningar ska man alltid skölja ur, annars kan de inte återvinnas. - Falskt, skölj bara förpackningarna om du tycker att det är jobbigt att de luktar ibland. Materialen tvättas när de kommer till återvinningen och du behöver bara se till att förpackningen är tom. Den behöver inte vara ren.

Vad är egentligen det bästa du kan göra med avfall? Läs mer om avfallstrappan, som är en europeisk modell som visar fem sätt att hantera avfall. Desto högre i trappan du klättrar, desto bättre för miljön.

I Sverige idag finns inte egentligen några soptippar längre och de ser verkligen inte ut som många tror. Idag heter det deponi och där får bara vissa sorts skräp läggas. Det som går till deponi är sådant som inte kan återvinnas till något bra (med dagens teknik). Exempelvis läggs byggisolering, asbest och aska från värmeverk på deponi. Vanligt skräp får inte läggas här, utan ska återvinnas till nya saker eller förbrännas till fjärrvärme och el.

I Uppsala deponeras avfall på vår anläggning som heter Hovgården.