Vatten och avlopp

Vatten rinner neråt i bäckar, floder och älvar tills det samlas i gropar och dalar, som blir sjöar och hav. Vattnet tar med sig både det ena och det andra med på sin färd genom landskapet: naturliga mineraler, fallna löv men i värsta fall också skräpiga plastpåsar.

Värmen från solen får sedan små molekyler av vatten att hoppa upp ur hav och sjöar som vattenånga. De flesta av vattenmolekylerna stiger högt upp i luften där de bildar små droppar och samlas till fluffiga moln. Moln är alltså mängder av små, små droppar av vatten.

När dropparna blir stora nog faller de och molnet löser upp sig till miljoner fallande droppar eller snöflingor som rasar ner mot jordens yta. Vattnet som faller kallas nederbörd. Tillbaka på jordytan samlas dropparna i bäckar och rinner till sjöar och hav.

Hur kan vi undvika att skärp och föroreningar följer med vattnet genom diken, åar och ut i havet? Fundera på det!

Vatten på ytan och i marken

Dripp, dropp, plask och slask. Oavsett om det är snöflingor, regndroppar eller hagel som faller landar det så småningom och gör allting blött. Vart tar det sedan vägen?

En del av vattnet hittar ner i jorden, fyller upp hålen mellan sand- och gruskorn. När vattnet fyller alla håligheter så att luft inte får plats kallas det grundvatten. I Uppland får nästan alla sitt dricksvatten i kranen från grundvattnet.

Grundvatten är ett utmärkt dricksvatten, för det har renats naturligt av marken. Om du vill ha upp grundvattnet får du gräva en brunn och fira ner en hink. Med modern teknik kan du sätta ner en pump och koppla den till vattenrör som leder vattnet upp till kranen. Vips, så har du ett vattensystem!

Grundvatten är naturligt rent, men ibland släpper vi människor ut saker i naturen som marken inte kan tvätta bort. Det kan vara ogräsmedel på åkrar eller gifter från din smutsavstötande jacka när den körs i tvättmaskinen. Genom att få koll på vilka kemikalier som finns omkring oss kan vi hålla dricksvatten renare! Till exempel; använd miljömärkt schampo, tvättmedel och diskmedel. Det gör skillnad! Läs med om miljömärkningar på Naturskyddsföreningen Länk till annan webbplats..

Det finns olika mycket grundvatten på olika platser, och det rinner olika fort. Vattnet strömmar fram mellan sand och gruskorn, samlas i bergssprickor och stannar nästan helt upp i lerig mark.

Visste du att om vi tar upp för mycket vatten så kan byggnader börja sjunka? Grundvattnet behövs för att hålla marken stadig. I Uppsala stad fyller vi på grundvattnet med vatten från Fyrisån genom dammar på den stora rullstensåsen som Uppsala är byggd på. På så sätt håller sig marken stabil och vi har grundvatten som räcker till alla. Att fylla på grundvattnet som vi gör kallas infiltration, och det har vi gjort i Uppsala sedan 1970-talet.

Vatten som du kan se på ytan (exempelvis i sjöar, åar, diken eller forsar) kallas ytvatten. Ytvatten kan också göras om till dricksvatten, det gör de i flera städer i Sverige,som i Stockholm, där de dricker vatten från sjön Mälaren. I Almunge används ytvattnet från Långsjön som dricksvatten. För att göra ytvatten drickbart krävs dock många steg i vattenverket. Exempel på ytvatten i Uppsala kommun är Fyrisån, Tämnaren, Långsjön och Ekoln, som är en vik på Mälaren.

När blir regn och snö till dagvatten?

Vad händer när det regnar på hård asfalt, sten, tegeltak och hårt trampade stigar? Vattendropparna hittar inte ner i marken, utan måste slinka ner i gallerbrunnarna på gatorna för att ta sig vidare.

Nederbörden (regn eller smält snö) som rinner ner i gatornas gallerbrunnar kallas för dagvatten. Dagvattnet rinner vidare i rör under marken. På en del ställen finns det dammar eller speciella rabatter som vattnet passerar innan det åker ut i närmsta vattendrag. I Uppsala stad är det Fyrisån som tar emot det mesta av dagvattnet.

I dagvattnet slinker tyvärr skräp som fimpar, snus och tuggummin också med. Skräp vill vi inte ha i gallerbrunnarna, slänger man skräp där är det som att slänga det direkt i ån, en sjö eller i havet. Om du vill hjälpa till att stoppa skräpet kan du:

• Plocka upp skräp som du ser på marken
• Prata med de du känner som röker och snusar, se till att de alltid slänger fimpar och snus i papperskorgen.

Skyfall och dagvatten

Vid riktigt stora störtskurar och skyfall får vattendropparna inte plats i dagvattenrören. De trängs och knuffas och bildar pölar och sjöar där det inte ska vara några. Vilket stök och vilka översvämningar det kan bli!

Du kan göra det lättare för vattnet att få plats i rören och till och med passa på att dra nytta av det, här är några tips:

• Håll gallerbrunnarna på marken nära dig rena från löv, grenar och skräp, så undviker vi att det blir stopp.
• Led regnvattnet från taket ner i en tunna, så kan du använda det för att vattna trädgården när det är torrt.

Vattenverk eller reningsverk

Ibland när man pratar om att rena vattnet är det lätt att blanda ihop de olika verken vi använder för att göra just detta.

Ett vattenverk, eller dricksvattenverk, fixar det vatten vi vill dricka och laga mat med. Samma vatten, men uppvärmt kommer ur duschen och används i disk- och tvättmaskinen. För att göra detta kranvatten tar vattenverket grundvatten eller ytvatten och förbereder det genom att exempelvis ta bort vissa ämnen och tillsätta lite klor. Sedan pumpas vattnet hem till dig. Längs hela vägen tas prover på vattnet. Proverna kontrolleras i ett laboratorium för att vi ska veta att vattnet är bra att dricka. Kom ihåg att det bara är det kalla kranvattnet som är okej att dricka, varmvatten har inte kontrollerats på samma sätt.

Ett reningsverk, eller avloppsreningsverk, är till för att rena det vatten vi smutsat ner hemma så att det kan lämnas tillbaka till naturen. I rör under marken leds vattnet från duschen, köket, toaletten och allt annat vatten inifrån huset ut, hela vägen till reningsverket. Olika reningsverk har olika steg för att rena vattnet, men oftast har de minst ett mekaniskt steg (för att ta bort stort och synligt skräp), ett biologiskt steg (där bakterier äter upp näringen i vattnet från kiss och bajs) och ett kemiskt steg (där den sista näringen och smutsen fångas upp med hjälp av en kemikalie, ungefär som ett tvättmedel.

Reningsverket är gjort för att ta hand om toapapper och det som kommer inifrån din kropp. Tyvärr hamnar väldigt mycket fel saker i avloppet varje dag, i Uppsala får vi in flera hundra kilo skräp dagligen och i Sverige åker det ner 110 ton mer eller mindre miljövänliga badrumsprodukter i våra avloppsrör varje dag. Det kräver mycket arbete och det är inte allt som går att ta bort. Det gör stor skillnad vad du och din familj spolar ner!

Vad kan jag tänka på hemma för att ta hand om vattnet?

Rent dricksvatten i kranen hemma är en riktig lyx, som inte alla i världen har. Hur kan vi ta hand om den här fina resursen vatten så bra som möjligt?
Det finns mycket du kan göra hemma för att spara på vatten och ta hand om de värdefulla dropparna på bästa sätt. Här kommer en lista med tips. Hur många kan du göra hemma?

• I duschen: stäng av vattnet när du tvättar dig och duscha så kort du kan (3 minuter i duschen = 36 liter vatten)
• När du borstar tänderna: stäng av vattnet när du inte sköljer, här finns det många liter att spara!
• Titta på ditt schampo, tvål, tvättmedel och diskmedel: Är dessa miljömärkta? Finns det att köpa miljömärkt istället? Om inte, fråga i din butik, kanske kan de ta in miljömärkta produkter? Snällare mot dig och naturen.
• Ha alltid en papperskorg i badrummet: Utan papperskorg är det större risk att fel saker hamnar i toaletten. Tops, hår, bomull, våtservetter, tamponger, snus och liknande ska alltid slängas i papperskorgen. I toaletten blir det stopp och det kan komma ut farliga ämnen i vattnet.
• Om du tar mediciner: använd endast medicin när det behövs och lämna alla gamla mediciner till apoteket.
• När du städar: Det räcker oftast med såpa, diskmedel och citronsyra/ättika, många produkter vi har hemma i skåpen är onödiga. Spar på miljön och plånboken!
• Lär dig om PFAS så du kan undvika det: PFAS är ett kemiskt ämne som vi inte vill släppa ut i vattnet. Men det används i många produkter och vi måste lära oss var de kan gömma sig - det är då vi kan göra skillnad! I Uppsala har vi problem med PFAS i grundvattnet. Idag tar vi bort det mesta med ett kolfilter. Bäst hade det dock varit om det inte släppts ut i första hand. Läs mer om PFAS och hur du kan undvika det här: https://www.naturskyddsforeningen.se/vad-ar-pfas Länk till annan webbplats.